Copy
Klicka här för att se e-posten i din webbläsare

  Vecka 28, 2020

Vad vill strokepatienter att vi ska forska på? Bästa sättet vore väl att fråga dem som drabbats.
Det har vi gjort i en substudie av EFFECTS och nu finns resultatet publicerat i tidskriften Topics in Stroke Rehabilitation
Strokepatienters prioriterade forskningsområden i livet efter stroke
Människor som överlever en stroke får ofta långsiktiga funktionshinder och det finns därför ett stort behov för forskning som undersöker hur man förbättrar livet för patienten efter stroke. Men hur säkerställer vi att den forskning vi bedriver är relevant för strokepatienten? Forskningsfrågeställningar bör formuleras genom att involvera den patientgrupp som berörs. Studier visar att det ökar kvalitet, relevans och implementeringen av forskning. Det har även visat sig vara kostnadseffektivt. Av den anledningen ville vi undersöka vilka forskningsområden inom stroke som är viktiga att prioritera utifrån strokepatientens perspektiv i Sverige. Även anhöriga till strokepatienten tillfrågades. 
 
Vi utgick från EFFECTS och frågade alla de patienter som hade genomfört 12-månadersuppföljningen i augusti 2018. Vi skickade ut en enkät där vi bad patienten eller anhöriga till patienten att prioritera mellan potentiella forskningsområden inom stroke. Områden man kunde välja mellan var: talsvårigheter, balans-, gång- och rörelseförmåga, minnes-funktioner, synproblem, språkproblem/afasi, funktionen i armar och ben, hjärntrötthet, motion och fysiska träningsprogram, livsstilens roll för att undvika ny stroke, samt depression och nedstämdhet. Vi hade även en öppen fråga där man kunde föreslå forskningsområden som inte var fördefinierade. 
  
Totalt så svarade 589 patienter (85%) av de tillfrågade på vår enkät. Vår undersökning visade att de majoriteten strokepatienter och anhöriga prioriterade forskning kring balans-, gång-, och rörelseförmåga allra högst, och särskilt viktigt var detta för patienter som var 70 år eller äldre. Yngre strokepatienter prioriterade forskning kring hjärntrötthet högst. Vi såg inga skillnader i prioriteringar mellan män och kvinnor. Däremot såg vi att kvinnor oftare föreslog andra forskningsområden än de som var fördefinierade. 
 
 
Hela studien är publicerad som open access i tidskriften Topics in Stroke Rehabilitation (Impact Factor 1.964).
 
 
Ann-Sofie Rudberg
Doktorand vid KI
ST-läkare i neurologi, Danderyds sjukhus


Erik Lundström
Chief Investigator
EFFECTS
Chief Investigator Erik Lundström, Department of Neuroscience, Neurology, Uppsala University
Ingång 85, 2 trappor, Akademiska sjukhuset
Uppsala SE-751 85
Sweden

Add us to your address book


Copyright © 2020 EFFECTS, Informationen får användas fritt i icke-kommersiellt syfte.

Här kan du kan uppdatera dina uppgifter eller avregistrera dig.

Email Marketing Powered by Mailchimp